Sömnsvårigheter
Kategori:Allmänt
Jag lever. Egentligen.
Men jag kan inte sova.
Trots att det här är den enda dagen på nästan en vecka som jag inte sovit något under eftermiddagen.
Jag har istället ätit rätt duktigt, gymmat, varit på möte samt jobbat. Ändå kommer inte tröttheten.
Jag har lyssnat på sömnhypnos, inatt var första gången den inte fungerade. Jag är alldeles för uppe i varv.
Jag har dessutom bara druckit två koppar kaffe idag. En innan 12, den andra runt 15.
Jag kan inte få tyst på tankarna ikväll. Även om det inte är något vettigt, eller tungt, eller oroande, så vill inte min hjärna sova.
Nej, inatt är det ungefär såhär det är att vara jag;
Jag ligger och skrattar för mig själv åt dåliga ordskämt som jag kommer och tänka på.
Jag försöker planera den kommande träningen i huvudet.
Jag blir sugen på vin.
Jag tänker på min familj och hur mycket jag längtar tills jag träffar dom nästa gång.
Jag blir törstig och dricker vatten.
Jag tänker på katterna, kattsand, kattmat, leksaker, klor.
Jag blundar och tänker på vajande palmer och att jag ligger i en bubbelpool och myser.
Jag känner ett grymt sug efter att dammsuga.
Det kliar på benen.
Jag tänker på vad och hur jag ska göra på jobbet imorgon.
Jag saknar Toiva.
Jag tänker på vad jag ska äta i veckan.
Jag kollar Instagram.
Jag blundar och tänker på gymmet.
Jag har druckit för mycket vatten, måste gå och kissa.
Jag sätter mig och bloggar.
Nu kliar det på örsnibbarna.
Ja. Nu frågar jag mig själv? Ska jag ta en sömntablett, eller helt enkelt vara vaken till imorgon och sova efter jobbet?
Jag måste gå upp om lite mer än 5 timmar.
Jag har sovit 4 timmar på sömntabletterna en gång. Men oftast 7-8 timmar.
Om jag inte sover kommer jag rubba min aptit igen.
Sömnpiller it is.
Nattinatt.
