Läkare nummer 6 kunde inte prata svenska. Precis vad jag befarat, men jag tror vi lyckades ta oss igenom samtalet helt okej ändå. Jag uppfattade inte när han frågade saker, eftersom jag inte kan höra tonläget när jag försöker fokusera på vad som blir sagt, utan tog hans frågor som uttryck.
Jag tror han blev lite irriterad efter ett tag, mycket för att jag var irriterad över att behöva sitta hos en läkare, i mitt eget hemland, och inte förstå vad denne säger. Ska det verkligen behöva vara så?
Jag tänkte fråga om ångestdämpande medicin, men ville inte gå in på det. Det var knappt så han förstod mig när jag tog upp mina sömntabletter. Skulle få mina insomningstabletter utskrivna, han skrev nästan ut sömntabletter istället. Då ville jag inte fortsätta vara jobbig, så jag tackade för mig och gick.
Nu måste jag byta läkare ytterligare en gång. Lucky number 7?
Efter läkarbesöket for jag ner på stan för att lämna in lite papper.
När jag sedan kom hem totaldäckade jag i sängen. Det var lite för psykiskt ansträngande för mig att åka buss ner på stan och sedan hem direkt efter ett jobbigt läkarbesök, men i efterhand är det skönt att jag inte måste stressa med papperna under nästa vecka.
Men lite nytta har jag fått gjort här hemma nu på kvällen. Dammsugit och installerat min ritplatta på ena datorn.
Jag skulle behöva en ordentlig skrivbordsstol som jag kan sitta länge och bekvämt i när jag ska rita.
Jag har en bara pall just nu. Eller sängen. Eller soffan. Men sängen och soffan sitter man inte särskilt bra i när man ska vara fokuserad.

Nu ska jag dricka mitt kvällskaffe, göra ett försök till att installera plattan på andra datorn och sedan skriva en planeringslista så jag någon gång får saker gjort.
Utan mina listor sitter jag och stirrar ut i luften och förstår inte vad jag håller på med, vad jag tänk göra eller vad jag behöver göra.

Min pojkvän tänkte komma förbi och klappa på mig också, får se om och när han dyker upp.